söndag 30 januari 2011

Underjordiska timmar - Delphine de Vigan

Tänk att komma till sin arbetsplats en dag och upptäcka att en annan person sitter där och jobbar och ens eget skrivbord är flyttat till ett undanskymt skrymsle och utan att ha tillgång till vare sig dator eller telefon, och inte fått en minska förklaring till omplaceringen. Av chefen blir man behandlad som luft. Man försöker hitta strategier för att tro att det är som vanlig och låtsas som om ingenting har hänt. Tills det en dag inte håller att spela med i spelet. Det är det som händer Matilde i Underjordiska timmar av Delphine de Vigan. Matilde är ensamstående mor till 3 barn och blir plötsligt utfrusen på sin arbetsplats och kämpar för att inför barnen leva ett fullt normalt liv tills man ser att det psykiska illamåendet går över till fysiska åkommor och man måste söka hjälp.
Underjordiska timmar är en bok som berör. Delphine de Vigan beskriver Matildes utslagenhet på arbetsplasten och hur hon successivt trycks ner av det oförklarliga som händer kring henne med ett sådant engagemang och inlevelse att man känner för Matilde i varje nerv. Att utfrusning och mobbing på arbetsplatser förekommer vet man men med Underjordiska timmar blir utfrusningen personifierad.

Precis som i Delphine de Vigans förra bok No och jag skriver författaren om den lilla människan i det moderna samhället som ska klara av press och krav där ensamhet gestaltas ur olika perspektiv. Parallellt med Matilde möter vi läkaren Thibault  som åker runt och letar parkeringsplats för att besöka sjuka och ensamma. Han har precis avslutat ett hopplöst förhållande och åker hem efter sitt arbetspass och tröstar sig med en gin och tonic. Men det som händer med karaktärerna i Delphine de Vigans böcker är att det tar ansvar för sin situation och det finns ett hopp.
Titeln Underjordiska timmar syftar till alla dessa timmar man tillbringar på tunnelbanan på väg till och från jobbet och de samtal man har med dem man stöter på eller de tankar som vandrar runt i huvudet medan man forslas till och från jobbet.
Språket i boken är fjäderlätt och man läser boken i ett svep, men budskapet är starkt och tar tag i en inre och vrider om.
Delphine de Vigan skriver om sådant som berör och Underjordiska timmar är hennes andra bok på svenska utgiven av SEKWA och  jag hoppas vi får läsa fler böcker av Delphine de Vigan.

2 kommentarer:

  1. världen är full av böcker man inte läst

    SvaraRadera
  2. Hannele: ... och man hinner aldrig läsa alla, men man måste vara selektiv och välja ut de bästa.

    SvaraRadera