torsdag 31 mars 2011

Kim Thúy - Internationell författarscen

När jag ser Kim Thúy på scenen intervjuas undrar jag om vackra människor skriver vackra böcker. Kim Thúy utstrålar energi, livsglädje, närvaro, precis som i hennes bok Ru finns en ton av hopp i en en värld som kan vara orättvis och grym. Kim Thúy sprudlar och är pratsam ibland kan det vara svårt för Sydsvenskans Rakel Chukri att få styr på intervjun men hon lyckas bra och flikar in och anknyter med personliga anekdoter ur sitt eget liv som immgrantbarn..
Kim Thúy är förvånad över mottagandet av sin bok, den har blivit kritikerrosad och är redan översatt till flera språk. Hon trodde att endast hennes familj och vänner skulle vara intresserad av att läsa den.
Boken kom till i en paus i hennes liv. Hennes man tyckte hon bytte jobb för ofta och behövde ta det lite lugnare och fundera över vad hon skulle göra. Det var då hon började skriva. Det var inte tänkt att de skulle bli en bok utan hon började att leka med ord. Hon ville höra ordens musik (så vackert!).
Hon växte själv upp med mycket böcker i ett intellektuellt hem, men familjen tvingades när de bodde i Vietnam bränna sina böcker. Allt hon berättar som kan tyckas tragisk får en humoristisk knorr när hon berättar. Hon säger och skrattar att bränna böcker är inte så lätt. De är inte så lättantändliga som man kan tro. De var tvungna att  dra i sär sida för sida och lägga i elden. När hon så småningom kom till Kanada saknade hon mängden böcker de hade omkring sig.
Hon skriver på franska som är hennes emotionella språk. Vietnamesiska är det språk hon talar med sina föräldrar, ett slags familjespråk inte ett intellektuellt språk.
Boken är inte helt självbiografisk säger hon även om det finns likheter med hennes eget liv.Boken är om alla vietnameser inte bara om henne. Den har ännu inte översatts till vietnamesiska något hon inte heller önskar. Trots att den inte handlar om något som skulle reta upp någon vill hon inte att budskapet ska missuppfattas så att hon i framtiden inte ska få visum att åka tillbaka till Vietnam.
Hon pratar mycket om identitet och om att vara flykting  och vad hon har lärt sig av det.
- Allt kan ändras och man måste vara beredd på det.

När jag gick hem i vårkvällen med min signerade bok i väskan kände jag mig uppfylld av en ny litterär bekantskap som jag hoppas få återse på något vis.





tisdag 29 mars 2011

Dödsynden - fortfarande aktuellt ämne

http://www.karlshamn.se/upload/biblioteket/boktips/9174291297.jpg Det samhälle som Harper Lee skriver om i Dödssynden är ett samhälle där vita och svarte lever åtskilda. Det går till olika kyrkor och barnen går i olika skolor. Det är den amerikanska södern på 30-talet vi får uppleva i hennes bok.
Dödssynden kom ut 1960 och är Harper Lees enda utgivna bok för vilken hon tilldelades Pulitzerpriset.

Boken utspelar sig i en trött, sovande stad i den amerikanska södern, Maycomb där svarta har sin plats och de vita sin, en stad där inte mycket händer och där små händelser förstoras upp för att ge näring åt det händelselösa.
Scout och Jem är två barn i yngre tonåren. De lever ensamma med sin pappa Atticus sedan deras mamma dog när de var små. Det är den nioåriga Scout som berättar historien, det är ur hennes perspektiv vi tar del av berättelsen.
Saker och ting förändras när det kommer fram att Atticus som är advokat ska försvara en svart man som har våldtagit en vit flicka.
"Om en vit mans ord står mot en negers, så vinner den vite alltid i våra domstolar. Det är inte vackert, men så går det till."
Barnen blir utfrusna och baktalade och konstiga saker drabbar dem.
Större delen av boken är en slags upptrappning till det som kommer att bli bokens tema; de svartas situation i den amerikanska södern på 30-talet, en slags presentation av hur ett litet samhälle kunde se ut då. Harper Lee har en enastående förmåga att gestalta och genom dialog sätta tummen på den problem som fanns. Att ge Scout perspektivet skapar utan att bli naiv eller banal en tydlighet över det som pågick i Maycomd då och som kan appliceras även i andra samhällen.
Dödssynden handlar om fördomar, människors trångsynthet, främlingsfientlighet och rasism ämnen som än idag känns mycket aktuella.

måndag 28 mars 2011

Litteratursamtal med Nobelklassiker


Den 30/3 kl 18.30 talar  Elise Karlsson, författare och litteraturkritiker i SvD, om Albert Camus roman Fallet. 
Brombergs Bokförlag  drar ingång tillsammans med Nobelmuseets Bibliotek i Stockholm en bokcirkel med fokus på böcker skrivna av Nobelpristagare. Böcker väljs från serien Nobelklassiker. Inträdet är fritt men föranmälan krävs, och kan göras här.

söndag 27 mars 2011

Hemligheten - Philippe Grimbert

Hemligheten av Philippe Grimbert läste jag nästan i en enda sittning utan att kunna lägga ifrån mig.  Jag var fast från första sidan.
Hemligheten är en självupplevd berättelse från efterkrigstidens Europa där Philippe växer upp i Paris tillsammans med sina föräldrar som har en historia som de helst vill glömma.
Philippe föds klen, spinkig och sjuklig trots att hans föräldrar ofta tränar och har motionsrum hemma och är atletiska. Han är ensambarn och för att att inte känna sig ensam skapar han i fantasin en låtsasstorebror som skyddar honom och får honom att känna sig stark och modig.
I butiken bredvid hans föräldrars arbetar Louise som Philippe blir förtrolig med och där tillbringar han många eftermiddagar tillsammans med henne och samtalar. Louise börjar berätta för honom om hans historia, hon leder in honom till sanningen om hans föräldrars öde som han trodde var ett helt annat.
När livslögnen avslöjas och sanningen kommer upp till ytan visar det sig att den låtsasstorebror han i sin fantasi har haft i själva verkat har existerat växer Philippe och får det självförtroende han aldrig haft, han blir stark, modig och förstår vad pappans blick söker och vad mammans tystnad står för.
I Hemligheten berättar Philippe Grimbert osentimentalt och ömsint sin personliga historia men som också blottar  några år ur Europas svarta historia med förföljelse, förintelselägren, demarkationslinje, deportering, svarta rälsen mot avgrunden som en del av verkligheten.
En stark och gripande historia som  berättar om en grym och fruktansvärd period i Europa.
Läs, läs, läs!

fredag 25 mars 2011

Babel i torsdag

Efter halva programtiden av Babel kom jag på att jag skulle ju se Babel. Jag är absolut ingen TV tittare och får verkligen påminna mig själv om det är något TV program värt att se på. Dock tycker jag om att titta på Babel, men eftersom det var säsongsstart i torsdag har jag inte fått något invand rutin att sätta på TV kl 20.00.
Jag kom in i programmet precis när Kristian Lundberg intervjuades om sin uppväxt och sin uppväxt miljö. Jag blev berörd och tagen av det han berättade. Yarden är en bok som jag måste läsa. Den står väldigt högt upp på min bokläsarlista just nu.
Har någon läst den?

Hämtat från biblioteket

Idag har jag hämtat Hemligheten av Philippe Grimbert från biblioteket.Några bloggare har skrivit inspirerande om den att den kändes som en bok som måste läsas.

måndag 21 mars 2011

Alla Murakamiälskare

Att det finns många som har  Haruki Murakami som stor läsfavorit är inte att ta miste när man läser bokbloggar och inför utgivningen av hans senaste kritikerrosade jätteverk  1Q84 skrivs det mycket om honom.

Missa inte att den 21 mars bokcirklas det i Sveriges Radio P1 om Fågeln som vrider upp världen. Programmet sänts varje vecka till och med den 18 april. Måndagar kl 14.25. Repris tisdagar kl 18.35.

söndag 20 mars 2011

Vår i luften

Du kan kapa av alla blommor men du kan inte stoppa våren från att komma. Pablo Neruda

lördag 19 mars 2011

RU - en av de vackraste böcker jag läst

Ru av Kim Thúy inleds med en dramatisk flykt över havet i båt till doften av motorolja och där hav och himmel går ihop och rädslan för pirater är överhängande. En flykt från kommunism  i Vietnam för att hamna bland andra flyktingar under människoovärdiga förhållanden i Malaysia. för att sedan hamna i Kanada.
Fragmentariskt berättar författaren om hur det gamla lever kvar i nuet och hur nuet påverkar minnet av en svunnen barndom och de värderingar man bär med sig. När hon tänker på kärlek ser hon hur hennes söner ritar hjärtan som en symbol för kärlek medan man i Vietnam övergav sina barn som bevis på kärlek i hopp om att barnen får ett bättre liv. Kim Thuys tankar vandrar till synes osammanhängande mellan nu och då, kulturkrockar med den nya världen och om hur man förändras och påverkas av den amerikanska drömmen som förändrar människan till att vara självsäkra och med myndig röst framför sina önskemål..
"Varje gåva vi gav vandra var verkligen en gåva eftersom det alltid fanns en tanke med den. Och varje gåva var verkligen en gåva eftersom den framför allt hade krävt en uppoffring och fyllde ett behov eller uppfyllde en önskan eller en dröm. Vi visste precis vad våra närmaste drömde om; vi låg ju tätt intill varandra nätterna igenom. På den tiden drömde vi alla samma drömmar. Under lång tid var vi tvungna att drömma samma drömmar, som alla var varianter av den amerikanska drömmen".
Det här är en av de vackraste böcker jag har läst. Osentimentalt  och poetiskt berättar Kim Thúy om hur en familj tvingades fly i båt undan kommunisterna i Vietnam  från ett välbärgat liv till  att hamna i ett nytt liv som flykting. Kim Thúy fångar i små brottstycken  stundens känsla med en lågmäld inlevelse sin barndoms Vietnam som också blir nedhopp i Vietnams historia och som ställt i kontrast till det nya livet men där minnet blir selektivt:
" Jag fördrar att minnas sådant som kittlar mitt minne eller ger mig svindel, mitt vankelmod, min ombytlighet, mina överdrifter och tillkortakommanden... jag föredrar dem eftersom jag kan forma dem beroende på sinnesstämning, meden ett föremål alltid är orörligt stelnat skrymmande."

Dessvärre är boken bara 150 sidor och jag hade velat fortsätta att läsa Kim Thuys berättelse om  hur man förlorar sitt ursprung när man lämnar sitt land.

Den här boken måste läsas och upplevas en bok som jag kommer att bära med mig inom mig länge. Ytterligare en  pärla  från SEKWA. Kim Thúy besöker Sverige se här för mer information.

fredag 18 mars 2011

Ett litet vårtecken och helgens läsning

Min fjolårs pelargon som inte visat något nämnvärt livstecken sedan september har plötslig visat att den vill leva och blommat ut ännu en säsong. Ett tidigt vårtecken som inger hopp om att sommaren är in antågande.
I helgen ska jag börja läsa Roberto Bolaño 2666. Den har legat på mitt nattygsbord nu i 2 månader och bara frestat mina läsnerver. Efter all fantastisk god kritik den har fått har jag höga förväntningar. För en tid sedan läste jag De vilda detektiverna och Om natten i Chile som också på sitt speciella sätt var mycket läsvärda. I helgen ska jag i alla fall lite smått börja läsa 2666. Den har en digert omfång på över 1000 sidor så det blir att läsa den hemma sittandes.
Vad läser ni i helgen?

onsdag 16 mars 2011

Insnöad på klassiker

Jag har, som jag tidigare skrivit i ett inlägg, gett mig själv en klassikerutmaning. Jag ska alltså läsa minst en klassiker i månaden. Det kan ju tyckas en ganska enkel utmaning. Ja det kan man kanske säga men jag tycker att det är så spännande och intressant med alla nya och nyutkomna böcker att de klassiker som jag har tänkt att läsa ideligen hamnar  längst ner i bokhögen. Jag har till och med tyckt att det varit lite slöseri med tid att läsa en klassiker och att jag tappar tid för att läsa en modern roman. Jag läste en hel del klassiker när jag läste litteraturvetenskap, både de som ingick i kursen och frivilligt, men det är ju ett tag sedan.
Men nu har det då blivit en ändring. Jag läser Thomas Mann Huset Buddenbrook på kvällarna. Den är ju ganska tung och lämpar sig inte att frakta hit och dit. Men jag njuter så otroligt av att läsa Huset Buddenbrook och förflyttar mig till 1800-talet med dess atmosfär och pompösa språk men franska inslag i högre ståndsmiljö.På dagen på väg till jobbet läser jag Dödssynden av Harper Lee, en pocket som är lätt att bära med sig. Ibland är det nästan att jag glömmer att stiga av tunnelbanan för så bra är den. Jag är helt inne de amerikanska sydstaderna och deras småstads intriger.
För mig så blir det nog mer klassiker och kanske till och med oftare. Det hade jag aldrig trott för något år sedan att jag skulle blir fast i klassiker.

tisdag 15 mars 2011

Nytt från SEKWA


En precis nyutkommen bok från SEKWA, Ru av Kim Thúy.
Kim Thúy är från Vietnam men lämnade landet som båtflyktning 1978 då hon var 10 år. Nu bor hon i Montreal och arbetar som översättare,advokat och krögare.
Ru är Kim Thúys debutroman och tilldelades 2010 Kanadas främsta litteraturpris Governor General's Award och det franska priset Grand Prix RTL-LIRE.
Kom Thúy besöker Sverige 29/3- 2/4:
.
Tisdag 29/3: Stockholm
kl. 12-13 Stockholms Universitet (hörsal D9).
Onsdag 30/3: Stockholm
Kl. 19.00-20.30 Internationell författarscen på Kulturhuset. Samtal med Rakel Chukri, Sydsvenskan.
Torsdag 31/3: Malmö
Kl. 19.00 Internationell författarscen på Malmö Stadsbibliotek. Samtal med frilansjournalisten Torun Börtz. Det blir även ett ”försnack” på biblioteket den 28/3.
Fredag1/4: Lund
Kl. 16-18 Lunds Universitet, stora hörsalen.
Moderator: författaren och professorn Björn Larsson.
Lördag 2/4: Båstad, Halmstad
Kl. 09.30-11.00 Författarfrukost i Bjäre bokhandel, Båstad.
Kl. 14-15 Framträdande under Språkdagarna för lärare i moderna språk (LMS) i Halmstad.

söndag 13 mars 2011

Smitning - Dominique Dyens

Det är lite svårt att sammanfatta Smitning av Dominique Dyens. När jag började läsa boken blev jag provocerad av inledningsbeskrivningen av huvudpersonen och tyckte att bilden henne och hennes liv var väldigt klicheeartad."Anne är trettiosex. Hon är snygg men inte bländande vacker, väger femtiotvå kilo, är en och sextiofem lång, har kupstorlek 80b och långa välsvarvade ben".
Hon gör karriär inom reklambranschen. Hennes längtan efter barn och äkta man och att vara älskad är så stor så att hon börjar ljuga för omgivningen mest för sin mamma men också för sig själv om att hon lever det liv hon önskar, med man och snart kommer barn. Till slut blir det för mycket för Anne med att hålla ihop det verkliga livet med det påhittade att hon hamnar i en psykos och får behandling av läkare.
Jag har svårt att känna för Ann. Jag tycker hon är känslomässigt avtrubbad och enkelspårig och besatt av sin situation utan att ta ansvar för sitt liv och möjligheter till förändring. Det som försvarar Annes beteende är att det finns ett datum, 3 december, som sedan 1983 olycksförföljer henne och ligger till grund för hennes växande ångest och man får veta att hon har något tungt som hon bär med sig i sitt sökande efter en man att älska.
Romanen tar plötsligt en helt oväntat vändning när det visar sig att Anne och hennes liv i själva verket är innehållet i en bok som den läkare som behandlat Anne under sin psykos håller på att skriva. 
Det som jag i början när jag läste Smitning tyckte var en banal historia blev i stället ett avancerad litterärt berättargrepp och lyfte hela historien. Dock är språket på sina ställen något naiv i sin ton och Dominique Dyens beskriver mer än gestaltar vilket varken lämnar några utmaningar eller möjlighet att tänka själv åt läsaren.

lördag 12 mars 2011

På fel plats

Idag läser jag i DN Boklördag att det är bokmässa i Paris nästa helg och där hade jag velat vara om inte annat som jobb till exempel stod i vägen. Det är dessutom nordisk litteratur som tema vilket gör det ännu intressantare att vara i Paris just  nästa helg. Många av våra nutida författare finns redan översatta till franska och intresset för svensk litteratur är stort. Att intresset för svenska litteratur är stort bottnar, säger bokmässans chef Bertrand Morrisset, i de svenska deckare som kommit ut de senaste åren så som  Henning Mankell, Camilla Läckberg, Åke Edwardsson och Stieg Larsson.

De svenska författare som kommer till mässa i Paris är bl a:
Per-Olof Enquist,
Jonas Hassen Khemiri,
Anne Swärd
Johanna Thydell
Carl-Johan Vallgren
Annika Thor
Mara Lee,
Sara Stridsberg
Ingrid Olsson
Ulf Nilsson
Henning Mankell
Johan Theorin
Jens Lapidus
Monika Fagerholm
Jonas Jonasson

Väldigt roligt att svensk litteratur är stor utomlands och översätts till andra språk tycker jag. Eller hur!
Vill du veta mer om Bokmässan i Paris tryck här.

fredag 11 mars 2011

Inbunden eller pocket

Jag älskar att titta på min hög av böcker som jag precis har inhandlat på bokrean, bara inbundna. Det är en speciell känsla ätt läsa inbundna böcker, kvalitet i papper, tydligare typsnitt. Pocket i all ära med alla sina fördelar, men det slår inte känslan av att ha en inbunden bok i sin hand, känna när det knakar lite i bokryggen när man öppnar boken för första gången. Härligt.
Pocket har onekligen sin fördelar; överkomligt pris, lätt att ta med, det gör inte så mycket om omslaget blir lite tummat och tilltuffsat, om boken försvinner är sorgen inte lika stor som om man förlorar en inbunden, man får så många fler pocket till samma pris som på en inbunden.

Vad föredrar ni pocket eller inbunden?

torsdag 10 mars 2011

Ingen riktig kvinna - Virginie Mouzat

Det är en arg, bitter, besviken och frustrerad röst vi hör i Ingen riktig kvinna av Virginie Mouzat. Jag-personen vars namn vi inte får reda på skriver ett brev till en man, där hon förklarar vem hon egentligen är.
Hon är medveten  om att hon är vacker, sexig och dessutom lång men inom henne råder ett tvivel om vem hon verkligen är. Hon vill helst försvinna och göra sig osynlig. Hon åker till Shanghai och där träffar hon mannen hon skriver brevet till. Mellan henne och mannen uppstår en attraktion men inget mer händer där. Senare träffar hon honom igen i London. Hon åker tillbaka till Paris och där träffar hon en annan man. Han köper ett hus som hon älskar på en ö, men de verkar mest befinna sig där på olika tidpunkter. Till slut upphör relationen.
Brevskriverskan kämpar för att leva upp till andras förväntningar. Hon vet att hon är vacker men reagerar med flyktbeteende om någon kommer för nära. Hon är fångad i sin egen kropp och dövar sin inre smärta och tomhet med sex, alkohol och droger. Kärleksscenerna är fysiska och känslomässigt avstängda.
En riktig kvinna är en bok om en kvinnas desperata sökande efter närhet och kärlek och om att våga känna efter utan att de smärtar.
Virginie Mouzat hoppar fram och tillbaka i tiden och det är svårt att få ett tidperspektiv när händelser och möten börjar och slutar. Språket är lätt och rapp och griper tag och rör runt. Ytterligare en intressant bok från SEKWA.

tisdag 8 mars 2011

Juli Zeh på internationell författarscen

Imorgon besöker Juli Zeh internationell författarscen i Stockholm. Tyvär har jag ingen möjlighet att närvara. Men förhoppningsvis är någon bloggare där och skriver ett inlägg om intervjun.

Juli Zeh har gett ut på svenska:

Fritt fall
Leklust
Corpus delicti


Leklust har jag läst och det är en skrämmande historia om hur några överintelligenta ungdommar utpressar och mobbar en lärare.

måndag 7 mars 2011

Sveriges Radios romanpris

 I kväll avgörs vem som har ´vunnit Sveriges Radios romanpris.

De nominerade är:

Jupiters Öga, Oline Stig
Magnus Florin, Ränderna
Hjärtblad, Aino Trosell
Att föda ett barna, Kristina Sandberg
Kioskvridning 140 grader, Peter Törnqvist
En dåre fri, Beate Grimsrud


Jag har inte läst alla, men jag tyckte mycket om Jupites Öga som jag har skrivit en inlägg om tidigare. En dåre fri tyckte jag inte så mycket om. Den har jag också skrivit om i ett tidigare inlägg. Resten av de nominerade har jag inte läst men jag är väldigt intresserad av att läsa  Att föda ett barn.  

Har ni någon favorit?

En riktig bladvändare

Utan  ont uppsåt av M J Hyland är en bok om undertryckta känslor och människans underliggande makt  att omedvetet hantera obehagliga situationer.
Patrick  har precis avslutat ett förhållande och bryter upp från sin hemstad för att börja om på nytt.  Han har oavslutade universitetsstudier men upptäcker att det var roligare att reparera bilar och tog jobb som bilmekaniker. Med goda vitsord från sin chef i hemstaden börjar han att jobba på en verkstad i en engelsk kuststad där han tar in på ett pensionat.Pensionatet ägs av en kvinna som är "yngre och sötare" än han trodde. På pensionat bor också två andra yngre män. Mellan hyresvärdinnan och männen förekommer ett subtilt spel om vem som vinner hennes gunst. Patrick bär med sig en rädsla för att hamna som tredje hjulet under vagnen.
Spänningen trappas upp och jag kan inte släppa boken.Patricks mamma dyker upp vid de mest opassande tillfällen och knyter kontakt med personer i hans nya liv vilket Patrick tycker är oerhört genant samtidigt som han känner ånger att han behandlar henne illa vid hennes besök. Värdinnan som lever ensam på sitt pensionat ägnar fritiden åt båtbyggande. Det finns något gåtfullt och mystiskt  kring henne som hyresgästerna pratar om men som inte klaras ut. Hon umgås bland gästerna men det finns något återhållsamt i henne. Patrick försöker inleda en ny relation med en flicka han träffar på ett café och lånar en MG från verkstaden där han jobbar för bjuda ut henne och imponera på henne.
Hela boken är full av återhållna och kvävda känslor, på ytan är allt lugnt men underliggande krafter tar tillslut över och det som inte var meningen skulle hända händer.
Den här boken är en riktig bladvändare. Jag kunde inte släppa boken när jag väl börjat läsa. M J Hyland är otroligt skicklig på att beskriva och gestalta vad som händer med en människa som hamnar i helt oplanerade och oförutsedda chockartade situationer och hur man hanterar dessa.
En bok jag verkligen kan rekommendera.
M J Hyland första bok på svenska Inga fler lögner kom ut 2006 och handlar om en pojke i en dysfunktionell familj också mycket läsvärd.

söndag 6 mars 2011

Vårnytt från SEKWA

Det är alltid spännande när SEKWA kommer ut med nya böcker. Böcker av franska författare som i alla fall jag inte känner till  sedan tidigare men som berikar och som vidgar läs horisonten.

Två böcker har nyligen kommit ut:  
 
Smitning, Dominique Dyens.   Smitning är författarens fjärde roman.
Ingen riktig kvinna,VirgineMouzat.  Den utkom Frankrike 2009 och har tilldelats Prix Coup coer Marie Claire och Prix Montalembert.
Om  några dagar kommer några mer utförliga rader om böckerna.

onsdag 2 mars 2011

Det är nästan omöjligt

Att sitta i en fjällstuga, tre personer med ett  mobilt nätverk med sig, ja då får man boka tid för att sitta framför datorn en liten stund  den tid man tillbringar inomhus. När det då är min tur att sitta vid datorn för att göra ett blogginlägg eller läsa och svara på andras inlägg, ja då är nätverket så långsamt att mitt tålamod tryter. Jag försöker lägga in en bild och det tar 15 minuter... nej jag ger helt enkelt upp att försöka blogga i fjällen utan återkommer i början på nästa vecka och ägnar istället de resterande dagarna åt skidåkning och läsning.

tisdag 1 mars 2011

Först ut

Som jag har skrivit i ett tidigare inlägg har jag bestämt att försöka läsa en klassiker i månaden en tid framöver. En klassiker som jag inte har läst tidigare eller att läsa om en klassiker som jag redan har läst någon gång för länge sedan.
Först ut i min klassikerutmaning blir: Huset Buddenbrokk, Thomas Mann