lördag 6 november 2010

Schackspelaren - Bertina Henrichs

Schackspelaren har jag precis avslutat. Ibland kan tunna böcker kännas som de aldrig tar slut medan  tjocka böcker i tegelstensformat får en att glömma både tid och rum och Schackspelaren är just en sådan tunn bok.

Eleni är städerska på ett hotell på ön Naxos i Egeiska havet. Varje dag städar hon 20 rum, bäddar 40 sängar hänger upp 80 vita handdukar. Hon kan sitt jobb och utför sina sysslor i tur och ordning. Utsikten från hotellet är så vacker och betagande men den behöver hon inte titta på. Hon kan  den och har sett den så många gånger. Hon är gift med Panis som är bilmekaniker och tillsammans har de två tonårsbarn. Deras äktenskap, precis som deras jobb, går på rutin. Eleni lagar mat och sköter hemmet och allt flyter på i en slags slentrian.

När Eleni städar på rum 17 ser hon att den franska familj som bor där, har ett schackspel uppställt i sitt rum. När hon städar  i deras rum och välter hon omkull en schackpjäs får hon en idée vars konsekvenser hon aldrig kunde föreställa sig.
Inför sin makes förestående födelsedag köper hon ett schackspel i hopp att de två ska tillbringa sin lediga tid tillsammans nu när barnen börjar bli vuxna och spela schack. Men Panis visar föga intresse för sin present som blir liggande och blir dammigare och dammigare. Istället tar Eleni schackintruktionsboken och börjar läsa och sätta sig in i spelreglerna och börjar själv intressera sig för att spela. Hon träffar på sin gamla lärare, som är en ensam man som mest ägnar sig åt sina böcker och ibland besöker Tavernan i kvarteret och i smyg  börjar de så smått spela schack tillsammans. Eleni blir fast i spelandet.

När ryktena i den lilla byn på ön Naxos  om att Eleni spelar schack når Panis blir han som galen och tycker att hon skämmer ut honom i hela byn och gör honom till ett åtlöje.

Schackspelaren med sina 140 sidor skulle kunna vara en bok att minnas men dessvärre är det precis tvärt om. Författaren beskriver mer än gestaltar, inget lämnas kvar till läsaren att tänka ut själv. Språket är förklarande och som läsare tappar man intresset och fångas inte in i handlingen. Trots att Eleni som traditionell kvinna från enkel bakgrund upplever sin livs höjdpunkt och får ändrade tankar  och beteende så blir romanen platt med ett torrt andefattigt språk och innehållet i boken berör inte alls.
Bertina Henrichs är tyska men bor sedan många år i Paris där hon arbetar som manusförfattare.
Schackspelaren är utgiven på Grates förlag. Förlaget som ger ut översatt franskspråkig litteratur.

2 kommentarer:

  1. Låter som den kunde ha blivit bättre. Varför inte pröva Stefan Zweigs "Schack" från 1942?
    En särbegåvad världsmästare möter en man, som lärt sig spela schack på ett minst sagt annorlunda sätt. Inre och yttre spänning(ar). 70 sidor. Utgiven tillsammans med "Amoklöparen".
    Ska försöka skriva om dem på min blogg!

    SvaraRadera