måndag 27 juni 2011

Min Kamp 2 - Karl-Ove Knausgård

Ja, så var den då utläst Min kamp 2 av Karl-Ove Knausgård. Han har funnits vid min sida hela midsommarhelgen och  jag har småläst i den vid varje ledig stund.
Redan när jag läste Min kamp 1 hade jag samma känsla av att det är för mycket detaljer för mig. Händelser och situationer och dialoger återges exakt hur de uppfattas. Jag tänkte att jag ger honom en chans sedan får det räcka med Knausgård för mig. Nu när jag läst ut del två är det samma sak igen; hur många månader ska jag tvingas vänta på att läsa nästa del?
Del 1 som i huvudsak handlar om Knausgårds uppväxt och ungdomstid i Norge, men framför allt den omskrivna delen om pappans död och de starka scenerna när han städade upp efter honom.
I del 2 har nu Knausgård kommit till Sverige. Han går på skrivarskola och befinner sig i ganska dåligt skick. Han har lämnat sin norska fru men ännu ej skiljt sig. Han är vilsen och söker nu  en ny kompassriktning i livet.
Snart träffar han Linda och de blir ett par. Linda har tidigare inte heller mått så bra men tillsammans finner de lyckan och återfår en mening med livet. I ganska snabb följd får de tre barn och livet för Knausgård består mest av hushållsgöromål, hämtning och lämning på dagis, nattning och tvätta kläder. Han får kämpa sig till tid för att skriva och minst fem sidor om dagen ska han skriva. Livet blir en strid mellan  det biologiska att ta hand om sina avkommor till att tillkämpa sig till någon stund för sig själv vare sig det gäller någon timme på ett café för att läsa en bok eller besöka en boklåda.
De här är en fascinerande läsning. Knausgård har en enastående förmåga att skriva om vardagen på ett fängslande sätt. På pricken beskriver hans livets vedermödor.
Jag förmodar att hela romansviten handlar om hur det är att vara människa. Mellan plikten, tvången och vardagsbestyren väver han in intellektuella tankar och reflektioner, tillbakablickar och bilder från bardomen.
Många personer blir närskådade och analyserade men han gör det med värme. Som en del av bokens behållning är alla personer som porträtteras i sådan detalj beskrivna och nyans avbildade att man kan se och föreställa dem framför sig, medan han själv står mitt i alla scener men med den utanförobserverandes blick. Själv framställer han sig inte som vare sig självgod eller bra men ändå väldigt uppriktigt.
Ja, det här är en riktigt bra bok som även denna avslutas med en riktig cliffhanger som får mig att vilja läsa nästa och följa fortsättningen. Men helst nu inte vänta i flera månader. Utan nu vilja ha del 3 i min hand!

2 kommentarer:

  1. jag vet inte om jag orkar börja med alla hans tjocka böcker...

    SvaraRadera
  2. Hannele: Jag lovar de är värda att pröva i alla fall.Man kan ju alltid sluta om de inte passar.

    SvaraRadera