När jag för en tid sedan hade läst Det stora huset av Nicole Krauss blev jag både gripen och imponerad av hennes sätt att skriva och berätta en historia och ville läsa mer av henne. Av någon anledning missade jag att läsa Kärlekens historia den kom ut 2005 men eftersom jag blev så förtjust i Det stora huset ville jag ganska snabbt fördjupa mig i det här författarskapet och läsa även Kärlekens historia. Och det har jag gjort nu.
I likhet med det Stora huset handlar Kärlekens historia om skrivande, globala förflyttningar, död, sorg och sökande efter människor i en blandning av nu och då.
Kärlekens historia består en en mängd något säregna och egensinniga karaktärer som på olika sätt har ett visst samröre med varandra och som vid olika tillfällen dyker upp i romanen och som lik mosaik formar en del i berättelsen. Alma förlorar sin far vid 7-års ålder, hon saknar sin far och bär hans gamla tröja under flera år för att inte glömma honom. Alma har fått sin namn ur en bok som heter just Kärlekens historia. Kärlekens historia är en bok i boken och skriven av Leo Gursky. Leo är född i Slonomi och överlevt nazitiden och tagit sig till Amerika. Han är gammal och känner sig betydelselös och gör allehanda olika märkliga saker för att bli synlig. Leo har skrivit boken den till Alma som han älskade, bokens huvudperson heter just Alma. Den tidigare nämnda Alma har fått sitt namn efter bokens huvudperson. Boken hittade Almas pappa i ett antikvariat i Buenos Aires.
Nicole Krauss har skapat en berättelse vars människoöden länkas samman av olika trådar i Europa, Amerika och Sydamerika under olika tidsperioder, men som binds samman av skrivandet och skrivandets lust och betydelse men också av det judiska och förintelsen som ligger som en skugga över berättelserna.
Att läsa Nicole Krauss är en njutning. Boken är snårigt konstruerad berättartekniskt vilket för mig kräver långsam läsning trots att språket inte är speciellt komplicerat.Berättarperspektivet växlar och ibland är det svårt att veta vem berättarrösten tillhör, men med skicklig sammanflätning av människoöden reds allt ut under läsandets gång.
Jag har inte läst något av Krauss än. Jag tror jag kommer gilla henne, men jag är rädd att böckerna är för sorgliga. Orkar inte med något som är för sorgligt just nu. Boken Kärlekens historia sitter således oläst än så länge i min bokhylla.
SvaraRaderaHej Påhittadenöjen, jag skulle inte vilja säga att de är sorgliga men kanske lite melankoliska men framförallt handlar de om livet. Livet är ju inte rakt igenom lyckligt det händer saker på vägen.Det är väl det hennes böcker handlar om minnen som återkommer. Hon skapar fantastiska karaktärer udda och egensinniga bara för att lära känna dem är det värt att läsa böckerna
SvaraRaderaJag har två böcker av Krauss hemma men än har jag inte kommit mig för att läsa någon av dem. Men det kommer ...
SvaraRadera// Annika (http://alkb.se)