Igår tog jag och min man en höstpromenad på stan (Stockholm) för att uträtta några ärenden på Söder. Det kanske låter konstigt att ta en promenad på stan. Men för oss är det en ovanlig sysselsättning då vi nästan alltid vistas ute i naturen på helgerna och tar långa promenader.Jag älskar söder och ville slinka in på den vackraste och mest inspirerande och genuina bokhandel som finns i Stockholm som påminner om boklådor från en svunnen tid, Söderbokhandeln
söndag 19 september 2010
Höstpromenad på stan
Igår tog jag och min man en höstpromenad på stan (Stockholm) för att uträtta några ärenden på Söder. Det kanske låter konstigt att ta en promenad på stan. Men för oss är det en ovanlig sysselsättning då vi nästan alltid vistas ute i naturen på helgerna och tar långa promenader.Jag älskar söder och ville slinka in på den vackraste och mest inspirerande och genuina bokhandel som finns i Stockholm som påminner om boklådor från en svunnen tid, Söderbokhandeln
fredag 17 september 2010
Bokmässan
Nej, jag ska inte till bokmässan i år heller. Jag måste bekänna att jag aldrig varit där men varje år sedan x antal år har haft längtan dit. Men i år blir det inte heller.
Det finns många skäl till att jag inte har varit där kanske främst barnen som man vill vara tillsammans med när det är helg. Det är nog lite jobbet också där det är svårt att plötsligt få ledigt.
Ja jag vet inte om det är dåliga ursäkter...
Men någon gång vill jag åka till bokmässa i Göteborg och gå och titta på alla böcker och lyssna på alla föreläsningar och bara njuta av att vara bland böcker och bland bokälskade människor. Ja en dag ska jag dit.
Det finns många skäl till att jag inte har varit där kanske främst barnen som man vill vara tillsammans med när det är helg. Det är nog lite jobbet också där det är svårt att plötsligt få ledigt.
Ja jag vet inte om det är dåliga ursäkter...
Men någon gång vill jag åka till bokmässa i Göteborg och gå och titta på alla böcker och lyssna på alla föreläsningar och bara njuta av att vara bland böcker och bland bokälskade människor. Ja en dag ska jag dit.
Den drunknade - Therese Bohman
Som jag skrev i ett tidigare inlägg så tycker jag om att läsa debutanter. Kanske är det för mina egna författardrömmar, som visserligen just nu känns som de befinner sig i dvala, för att se hur nyblivna författare skriver. Hur det hanterar språket men också ämne. Jag har också för vana att besöka Debutantbaren på Kulturhuset i december och juni för höra årets debutanter läsa ur sina verk. Många debutanter är riktigt bra och lovande andra känns som de skriver en bok och sen får det vara.
Nu har jag läste en riktigt bra debutant som jag hoppas inte publicerat sitt sista verk.
Det är en het, varm och kvalmig sommar. Martina besöker sin syster Stella i Skåne som bor där med sin man Gabriel. Therese Bohman bygger på ett skickligt sätt upp stämningen. På ett sinnligt sätt beskriver hon dofter, värmen, smaker, instängdhet.
Miljöerna är tydliga men huvudpersonerna ter sig otydliga och diffusa i sina karaktärer. Marina tycks sakna motor och vilja och blir inte klar med en uppsats i konsthistoria trots att hon vet att inte beviljas studielån om hon inte slutför sitt arbete. Hon dras till Gabriel som mer och mer visar tecken på att vara en farlig man med destruktiva tendenser.
Det råder också en spänning mellan Stella och Gabriel. Martina hör ljud som vittnar att allt inte är som det ska. Det finns också en spänning mellan systrarna som inte haft en nära kontakt med nu lite trevande försöker reparera brister i relationen.
Andra delen av romanen är det höst, dimmigt och fuktigt och Martina är tillbaka i Skåne för att samla ihop tillhörigheterna efter Stellas. Systrarnas roller går i varandra. Marina använder Stellas kläder och Gabriel tror för ett ögonblick att Marina är Stella. Under hennes vistelse avslöjas mer och mer Gabriels mörka sidor och Marina hamnar i Stellas roll. Vem är vem?
Det är en otäck historia som byggs upp av stämningar och atmosfär och håller läsaren i ett grepp genom hela boken. Jag hade svårt att släppa den. Men min undran som kvarstår när jag läst ut den är varför dras kvinnor till farliga män.
Nu har jag läste en riktigt bra debutant som jag hoppas inte publicerat sitt sista verk.
Det är en het, varm och kvalmig sommar. Martina besöker sin syster Stella i Skåne som bor där med sin man Gabriel. Therese Bohman bygger på ett skickligt sätt upp stämningen. På ett sinnligt sätt beskriver hon dofter, värmen, smaker, instängdhet.
Miljöerna är tydliga men huvudpersonerna ter sig otydliga och diffusa i sina karaktärer. Marina tycks sakna motor och vilja och blir inte klar med en uppsats i konsthistoria trots att hon vet att inte beviljas studielån om hon inte slutför sitt arbete. Hon dras till Gabriel som mer och mer visar tecken på att vara en farlig man med destruktiva tendenser.
Det råder också en spänning mellan Stella och Gabriel. Martina hör ljud som vittnar att allt inte är som det ska. Det finns också en spänning mellan systrarna som inte haft en nära kontakt med nu lite trevande försöker reparera brister i relationen.
Andra delen av romanen är det höst, dimmigt och fuktigt och Martina är tillbaka i Skåne för att samla ihop tillhörigheterna efter Stellas. Systrarnas roller går i varandra. Marina använder Stellas kläder och Gabriel tror för ett ögonblick att Marina är Stella. Under hennes vistelse avslöjas mer och mer Gabriels mörka sidor och Marina hamnar i Stellas roll. Vem är vem?
Det är en otäck historia som byggs upp av stämningar och atmosfär och håller läsaren i ett grepp genom hela boken. Jag hade svårt att släppa den. Men min undran som kvarstår när jag läst ut den är varför dras kvinnor till farliga män.
Etiketter:
Recensioner
torsdag 16 september 2010
Bloggvärlden
Jag är lite ny i bloggvärlden, främst ny i att skriva blogg men också att läsa bloggar, men jag har under året som gått mer och mer tittat in i bokbloggarvärlden. Varje dag när jag är inne och läser olika bokbloggar fascineras och inspireras jag av hur många ambitiösa bokbloggare som skriver om böcker och egna litteraturrelaterade funderingar och långa recensioner med reflektioner av böcker som ger både inspiration och tips till både nya och gamla böcker att läsa. Jättekul!
Man säger att med en bok är man aldrig ensam men jag säger numera att bland bokbloggare är man aldring ensam. Tack alla bokbloggare för inspirerande läsning!
Man säger att med en bok är man aldrig ensam men jag säger numera att bland bokbloggare är man aldring ensam. Tack alla bokbloggare för inspirerande läsning!
söndag 12 september 2010
Engångsligg - Josefin Palmgren
Boken är tunn endast 150 sidor och det räckte precis, inte en mening till. Romanen är välskriven och full av fyndiga metoforer och liknelser och ett snabbt och energiskt språk och jag tycker Josefin Palmgren har skrivartalang.
lördag 11 september 2010
Läsning pågår
Nu börjar mina biblioteksbeställda böcker att flöda in. Även en liten Adlibrisförsändelse har anlänt. Men hur hinna läsa och blogga allt jag önskar. Jag är nu inne i en jobbintensivperiod sedan två veckor tillbaka som förhoppningsvis lugnar ner sig något nästa vecka.
Jag har åkt ut till Stockholms Skärgård i helgen med en litet bokhög och min dator för att vara i tystnaden här ute läsa, läsa, läsa äta god mat och vid skýmningen tända en brasa och fortsätta läsningen. Jag har tagit med mig Therese Bohman, Den drunknade och Josefin Palmgren Engångsligg. Två tunna böcker som inte hösten är tid för tegelstenar för min del. Jag hade min "tegelstensperiod" i somras med Murakami, Joyce Carol Oates, Sarah Waters. Jag undrar var sidgränsen för en tegelsten är. För mig är det nog ca 500 sidor. Men 350 tycker jag är lagom. Tegelstenar passar inte mitt lässätt när jag jobbar eftersom jag alltid bär med mig en bok i väskan och läser på buss, tunnelbana och cafeer.
Jag har åkt ut till Stockholms Skärgård i helgen med en litet bokhög och min dator för att vara i tystnaden här ute läsa, läsa, läsa äta god mat och vid skýmningen tända en brasa och fortsätta läsningen. Jag har tagit med mig Therese Bohman, Den drunknade och Josefin Palmgren Engångsligg. Två tunna böcker som inte hösten är tid för tegelstenar för min del. Jag hade min "tegelstensperiod" i somras med Murakami, Joyce Carol Oates, Sarah Waters. Jag undrar var sidgränsen för en tegelsten är. För mig är det nog ca 500 sidor. Men 350 tycker jag är lagom. Tegelstenar passar inte mitt lässätt när jag jobbar eftersom jag alltid bär med mig en bok i väskan och läser på buss, tunnelbana och cafeer.
söndag 5 september 2010
Nu har även jag...
Nu har även jag hittat till Nya Akademibokhandeln på Hötorget. Oj vad fint och fräscht. Lätt att hitta det man söker och tydliga skyltar som vägleder en till rätt hylla och trevlig personal. och ett inbjudande café. Visst är det härligt med en ny bokhandel!
Jag har inte precis något bokköpstopp som råder just nu bland flera bokbloggare har jag läst. Jag skulle tycka att det vore svårt att bestämma sig för att inte köpa böcker. Jag blir nästan alltid sugen på att köpa en bok när jag besöker en bokhandel men ibland kan det räcka med att gå omkring bland böcker, känna, ta och få inspiration och upptäcka något nytt.
Just nu befinner jag mig "mellan böcker". Jag väntar på en Adlibirs försändelse och har några böcker jag beställt på biblioteket som det är kö på som jag väntar på och högen av olästa böcker känns inte speciellt lockande just nu.
På Akademibokandel hade de ett erbjudande 3 pocket för 147,-. Ja, varför inte. Jag slog till. Det blev:
Med livet framför sej, Emile Ajar
Chicago, Alaa A-Aswany
Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann, Jonas Jonasson
På väg ut ur bokhandeln stannade jag vid hyllan med böcker och personer som valt att sätta ut de 5 böcker som betytt mest för dem. Intressant idée. Jag började tänka på person och de val av böcker de hade gjort. Säger valet av böcker något om personen som läst boken. Vad ligger bakom valet av just dessa böcker? Vilken läsupplevelse hade de av just dessa böcker?. Huvudet började snurra och fundera och på väg hem tänkte jag vilka böcker har betytt mest för mig. Det var inte lätt. De som har berört mig mest eller betytt mest är det någon skillnad? I mitt sökande efter betydelsefulla böcker var jag tvungen att gå lång tillbaka i tiden. Jag kunde inte hitta så många under de senaste åren. Jag valde 3 böcker som betytt och berört mig för länge sedan och två som jag läst ganska nyligen.
Min lista blev så här:
Ana Karenina, Leo Tolstoy
Samhällets olycksbarn, Victor Hugo
Farväl till vapen, Ernest Hemingway
Hemkomsten, Bernard Schlink
Livslinjer, Nancy Huston
Kanske fler bokbloggare har funderat. Det vore intressant att läsa om era 5 genom tiderna viktigaste böcker
Jag har inte precis något bokköpstopp som råder just nu bland flera bokbloggare har jag läst. Jag skulle tycka att det vore svårt att bestämma sig för att inte köpa böcker. Jag blir nästan alltid sugen på att köpa en bok när jag besöker en bokhandel men ibland kan det räcka med att gå omkring bland böcker, känna, ta och få inspiration och upptäcka något nytt.
Just nu befinner jag mig "mellan böcker". Jag väntar på en Adlibirs försändelse och har några böcker jag beställt på biblioteket som det är kö på som jag väntar på och högen av olästa böcker känns inte speciellt lockande just nu.
På Akademibokandel hade de ett erbjudande 3 pocket för 147,-. Ja, varför inte. Jag slog till. Det blev:
Med livet framför sej, Emile Ajar
Chicago, Alaa A-Aswany
Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann, Jonas Jonasson
På väg ut ur bokhandeln stannade jag vid hyllan med böcker och personer som valt att sätta ut de 5 böcker som betytt mest för dem. Intressant idée. Jag började tänka på person och de val av böcker de hade gjort. Säger valet av böcker något om personen som läst boken. Vad ligger bakom valet av just dessa böcker? Vilken läsupplevelse hade de av just dessa böcker?. Huvudet började snurra och fundera och på väg hem tänkte jag vilka böcker har betytt mest för mig. Det var inte lätt. De som har berört mig mest eller betytt mest är det någon skillnad? I mitt sökande efter betydelsefulla böcker var jag tvungen att gå lång tillbaka i tiden. Jag kunde inte hitta så många under de senaste åren. Jag valde 3 böcker som betytt och berört mig för länge sedan och två som jag läst ganska nyligen.
Min lista blev så här:
Ana Karenina, Leo Tolstoy
Samhällets olycksbarn, Victor Hugo
Farväl till vapen, Ernest Hemingway
Hemkomsten, Bernard Schlink
Livslinjer, Nancy Huston
Kanske fler bokbloggare har funderat. Det vore intressant att läsa om era 5 genom tiderna viktigaste böcker
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)