I somras uppmärksammades hon i samband med en fotoutställning på Fotografiska museet i Stockholm där hennes livskamrat fotografen Annie Leibovitz fotograferat några starka bilder av Susan Sontag under hennes sista tid då hon kämpade mot sin cancer. Hon dog 2004.
Nu publicerar hennes son David Rieff Susan Sontags, Reborn Early Diaries hennes dagboksanteckningar 1947-63.
Hennes son skriver i förordet till boken att Susan Sontag aldrig berättade hur hon ville att man skulle göra med hennes genom åren skrivna texter och anteckningar. David Rieff valde att publicera de första åren av dagboksanteckningar. Vid hennes död hittades ett 100 tal handskrivna böcker. Det är en intressant och gripande läsning som vi får ta del av och mitt hopp är att vi även får tillgång till de resterande anteckningarna.När dagboken börjar 1947 är hon 14 år och redan då beskriver hon sitt liv, relationer och har klart för sig vad hon vill med sitt liv. Hon understryker att hon inte vill leva sitt liv som en medelmåtta. Hennes listor över böcker som hon har läst och över böcker som hon vill läsa vittnar om att hon redan som tonåring hade en utvecklad lässmak. På listorna finns bl a Dostojevski, Tolstoy, Andre Gide, Henry James, Kafka , James Joyce. Där finns också intellektuellt avancerad små analyser och jämförelser och tankar kring författarna och deras verk.
Hon gör också upp med sin sexualitet där hon tidigt förstår att hennes preferenser är kvinnor, samtidigt som hon förstår att det inte är normalt och försöker även ha män men tycker kvinnans roll i den sexuella akten i ett heterosexuellt samlag är passivt.
Susan Sontags dagböcker är en mycket intressant läsning och det är svårt att släppa boken. Det är moget och insiktsfullt skrivet och man möter en ung kvinnas intellektuella uppvaknande.
