Alexandra, kallad Alex är bokens huvudperson. Hon har precis lämnat sina oavslutade läkarstudier till sin fars stora förtret. Pappan som själv var läkare och önskade inget hellre än att hans två barn skulle bli läkare. När Alex bestämmer sig för att istället för att bli läkare läsa på journalisthögskolan blev det för mycket för pappan som i rena förskräckelsen dör i en hjärtattack.
På journalisthögskolan gör Alex ett projektarbete där hon undersöker barns låtsaskompisar och varför de har låtsaskompisar.
Varvat med historien om Alex finns korta kapitel, i grått papper med vit text, där det som Alex gör observeras av några figurer som registrerar det som händer. Redan här blir jag tveksam till boken. Eftersom jag har svårt att greppa världar som inte finns eller inte känns realistiska i min världsuppfattning försöker jag analysera romanen för att hitta en begriplig förklaring. De observerande figurerna blir en spegling till det som försiggår som en situation sedd ur en annan synvinkel. Men så enkelt är det nu inte upptäcker jag när jag fortsätter att läsa. Romanen stannar inte vid att de osynliga figurerna observerar det som händer.
I Alex liv dyker det upp människor som har kontakt med dessa varelser som inte rakt igenom är goda varelser utan också orsakar en del förtret.
Som jag redan har antytt är den här boken låååångt utanför min lästrygghetszon. Jag har svårt att greppa den och känna att den inte har något att förmedla eller något som jag kan identifiera mig med.
Att Fredrik Härén har kunskap och kännedom om osynliga krafter och västerländskmystik framkommer tydligt i boken men stundtals kan romanfiguerna känns något stereotypa och klicheartade.
För den som tycker om att läsa om ogreppbara mystiska företeelser omkring oss är denna bok den rätta, men för oss som vill hålla oss inom de greppbara kan De icke synliga kännas något flummig.
Utgiven av Forum.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar